du ser mig om du tittar
Synvilla
varför får jag inte dig?
jag glider in i det totala
jag spetsar mig själv på påle
står ensam på öde torg naken förnedrad
du ska ta mig här
du ska få finnas i den jord som ruskar om mitt sinne
så självklart
så renande
trots står du där kvar på din ruta
du ser bara min osynlighet
min tafatta försök att finnas
och mina ruvande tankar bortom
jag står här
suktande efter livet
som löften det bär
pappret står det skrivet
blott lämnad vid mitt namn
försjunken i mitt hav
bortspolad från din famn
rakt ned i min grav
du ser bara min osynlighet
du ser spillran av ett forna
krossad under altarets sanning
är jag blott en pust i orkanen
vid min dröm du bordas
så fri i min fantasi
i kärleken som frodas
blir jag slutligen fri
du är min i verkligheten försvunnen
förkolnad, multnad och brunnen
där hjärtats små andetag
förnyar en overklig dag