du vill avsäga dig allt du dras till
allt som dras till dig
     du tar ditt sista halmstrå ur mungipan
viker omsorgsfullt in det i ögat
för att aldrig glömma hastigheten på din barndom
     du vill återförenas med doften av födseln
känna knäna mot hakan
aldrig lämna fosterställningen
      du vill förstå att detta är omöjligt
verkligen förstå
att det enda som finns är nu
och att framtiden
är det enda som finns i halmstrået