slängd på ett fält
bland äpplen o gammal sol
övermognad ligger
dörren
helt utan hus
saknar sin öppning, avhakad
likt bråte
består av bara
brunt material
med karmatiska maskar
emellan
ådrorna från fornstora år där narrarna
svängde sig igenom
slottet
som dörren minns
såsom sitt liv
på ena sidan döden
på andra sidan drottningsylten
dock
härute
ett enda fält
omöjligt stänga inne