Jag vandrar till poesi
med fot efter fot emot jorden
mot tvånget som alibi
jag sätter ett spår med orden

jag vandrar till eufori
med galenskap längsmed stigen
och diktar i filantropi
mot dem som bär vapen i krigen

Min penna för talan förbi
konkreta expertinstruktioner
och låter begreppen få bli
metaforiska abstraktioner