frånvaron stirrade mig in i de färgade ögonvitorna
ett redan var passerat och tanke hade flytt sin kos
kursen utstakad och de självuppfyllda profetiorna hånlog mot mina tafatta försök att hitta ut ut labyrinten

en rodnad blev en längtan
förluster frodades bakom mitt leende
och min jord slutade att snurra samma gång som du lämnade min luft

så full av längtan att min lekamen smältes ned till en tusendel av ljus
min trasighet var så sönder att helheten blickade avundsjukt

dina steg skapade små virvlar av blomster
din barm blev min förbannade förlust
och ditt leende som jag bara såg på ljusårs avstånd krossade mina drömmar om ett vi

bakom molnen överlevde
min flykt