Sakrala torn reser sig illusoriskt över dimslöjorna medan natten drar sig undan. Den täckande myllan sveps bort och de röda glödande urbergen blir bragda i dagen.

Slickar försiktigt utmed de svedda gräskanterna.

Stommen står fast, dock ännu formbar, det är de stela fasaderna som rasar och förångar allt det sirliga. Under marken anas de arkaiska lämningarna. Det avklädda ursprunget.

Morgondaggen kokar bort under magmans uppträngande och pylonerna ger vika då fundamenten smälter.

Dagen är nu bekräftad som inkommande, den svävar över målet, glider långsamt utmed huvudgatan och söker sig in varhelst gardiner fattas.

Inom kort fäller gryningen silverbombmattor över patinataken.

Marken skakar när tektoniken brister under trycket, släpper lös lavafloden och dess oundvikliga omgivande heta ångor.

Snart ska morgonen svalna.