Visst kan vi ha samma känsla
av otillräcklighet
skenande hästar
som trampar ner

också kärlek och gemenskap
av bubbelskratt
visslande glädje
som bygger upp

Visst har vi fortfarande något
av två barn
uppmärksamhet
och längtan

men vi är långt ifrån varann
av olika skäl
du är stum av rädsla
jag pratar

Visst är det svårt att prata
av sig helt
när hjärta bundits
till samma slag

också barn har rätt skrika
av sanna skäl
men du väljer tystnad
när kärleken frågar