jag tror det var spänningen mellan dem som målade stråken

kontrasten mot det rejäla, mot linnets grovlek

hasseln avvaktade i avlövad skrud

hans styva mandom mot fruktigheten

och plommonträdet som sörjde sina beskurna delar;

det rann mjölkvit sav invid linjerna

Formgivningen började från den stunden;

embryot vände sig runt

invid spetskanterna

det välvda, mjuka

hans näsa intill urringningen

en växande innerlighet

en visshet som skärptes

vördnaden inför detta knyte

detta uttyck för

         så mycket mer än ömhet

© Birgitta Wäppling, 9 oktober 2010