En kärleksförklaring
Mörkret gjorde att vi inte kunde se havet,
men mörkret gjorde att vi kunde känna varandra.
Färden ditt hade varit lång,
tillräckligt lång för att kunna granska dig.
Kände mig inte redo, men ville bara stå där nära.
Tystnaden stördes av våra andetag.
jag jobbade med att behärska mig,
behärska mig ifrån att luta mig fram för att försiktigt dra in din utandning ner i mina lungor,
behärska mig från låta din utandning bli en del av mig.
Vi gick tillbaka till bilen för att åka hem.
Jag kunde behärska mig för jag visste att jag skulle bli en del av dig.