Vem skulle du välja, du måste välja nu!

Min väninna spände blicken i mig,

ett försök att reda ut röran i mitt kärleksliv

Hon letade efter ett svar i mina ögon

jag tittade ut i lokalen, som om svaret skulle finnas där

då öppnades dörren och du kom in

Honom, pekade jag på dig och sade

Självklart skulle jag välja dig

om det var upp till mig att välja

den jag själv ville ha

Valet låg inte i mina händer

kanske inte i dina heller

utan i tiden, den grymma faktor

som för evigt kan skilja vänner och älskande

som kan luras och äga våra liv

men lite lurade vi tiden

jag fick en stund med dig

den stunden är ännu ett heligt minne

ännu en Konstgräsdikt till Bosse

ännu en tid i respiratorn

så att jag kan gå vidare

Vi formar inte våra öden

men vi kan försöka

Du bad mig att inte skicka fler vykort från mina resor

din fru gav dig ett helvete för det

"ger hon aldrig upp" sade hon om mig

Nej, jag ger inte upp

jag vet exakt vad jag vill ha

jag bjuder skamlöst ut mig

frestar dig

På något sätt så känns det som om du kom närmare

i går natt

kanske är tiden min vän och hennes fiende

Belåtet satt jag och såg hur du hade svårt att slita blickarna

från min urringning, som var både djup och vågad

och ganska sexig om jag får säga det själv

Din hand på mitt lår under bordet

du kysste min hals, viskade de orden jag drömt att du skulle

frågade om den kändes bra, din hand på mitt lår

Något är annorlunda, nytt och ändå välkänt ifrån mina tusentals dagdrömmar om dig, om oss

En ny faktor har kommit in i ekvationen, den blir svårare att räkna ut

men lättare att förstå

för nu tror jag vi bägge två vet vilket värde vi måste lösa ut för att få fram svaret på vår livsekvation

men det bästa av allt är att jag fick veta

exakt hur det känns när vi båda kom fram till samma svar

exakt hur glädje känns

glädje när en livslång enkelriktad kärlek plötsligt blir dubbelfilig

som när man länge legat bakom en seg lastbil och äntligen (!) får en chans att köra om

som

känns som

lugn

framme

hemma

som din hand på mitt lår

mina våta lår av längtan

där ska din hand stanna

När du gick hem, lite vingligt lite berusad så log jag

du såg inte mitt kattbelåtna leende följa dig

för första gången gjorde det inget att din rygg gick ifrån mig

du hade en lapp med mitt nummer i din högra ficka

som du fått så många gånger förut

men den här gången är annorlunda

det var du som bad om lappen

jag ska sitta vid telefonen och vänta

vi måste komma närmare

Nej jag ger aldrig upp när jag vet att jag har rätt