Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den tunna linjen

Glasen på mitt bord
befläckade av våra händer.
vägen som vi tog,
kan det vara bättre än så här?
Vi ler nu åt december,
att se staden vakna till.
Ljudet av dina andetag,
dina kläder på mitt golv,
är jag lyckligast någonsin?

Jag tog en cigarett när du sov.
Morgonens första värme gör staden till guld
Från balkongen där jag bor
är världen min.
Men kommer jag kväva den igen?

Jag sett dig sova allt för många gånger för att veta att du är vaken
men det gör inget alls.
jag bara önskar du förstod
Du är skillnaden mellan rätt och fel
Den sköra linjen som håller mig kvar

Jag vill stoppa tiden.




Fri vers av Attila
Läst 653 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-03-23 08:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Attila
Attila