"Den svåraste läxan

Om ni kan lära eder att vänta, så far ni erfara den glädje en människa känner, som lugnt väntar i vissheten om att allt är väl. Den sista och svåraste av alla läxor är denna att kunna vänta. Vänta därför.

Jag skulle i afton nästan vilja säga: "Förlåt mig, mina barn, för att jag tillåter denna extra börda att vila på eder ens för en så kort tid."

Men jag vill att ni skall veta, att från det ögonblick, då ni lade allt i mina händer och icke sökte någon annan hjälp än min, från det ögonblicket har jag tagit den kortast möjliga vägen för att förverkliga eder frälsning och göra eder fria.

Det är så mycket som ni har måst lära för att undvika framtida olyckor, men den vän med vilken ni nu står vid misslyckandets, de döda ambitionernas och de uppgivna önskningarnas grav, han är en vän för alla tider.

Använd denna väntetid till att befästa vänskapen med mig och till att öka eder kunskap om mig."

En poetervän påminde mig om Mose idag hur det tog 40 år av förberedelse innan han var redo att rädda och befria sitt folk ur Egyptens träldom.

Innan hann han mörda en person och tvingades fly och lämna en ombonad tillvaro i Faraos palats ut i öknen för att fostras av sin Himmelske Far för sin kommande uppgift som Gud kallade honom till.

Hur ofta besinnar vi att det tar tid för Gud att fostra sina verktyg dem han vill använda för att befria människor från allehanda fångenskap?

Det står om Jesus i Hebreerbrevet att han lärde sig lydnad genom lidande.

Vi kan också följa Jakobs historia som lurade till sig en välsignelse med sin mors hjälp och tvingades fly. Han fick aldrig mer se sin mor i livet. Många prövningar väntade honom och han fick möta sin morbror Laban som lurade Jakob till och med med fel fru.

Jakob brottades med Gud själv och vann seger en natt men det var inte slut med prövningar för det. Han miste sin älskade fru Rakel och älsklingsonen Josef kastades i en brunn och såldes av avundsjuka bröder som slav till Egypten.

Också Josefs liv kantades av svårigheter och han hamnade oskyldigt dömd i fängelse men upprättades i sinom tid och blev statsminister i Egypten och kunde förse sin gamle far och sina bröder med mat då hungersnöden kom.

Vad jag har lärt mig av det här är att Gud ALLTID fullbordar det som Han fått lov att begynna i sina barns liv och som också Paulus säger i sitt brev till Filipperna.

Min nyckel till att detta ska få ske i och med mitt liv är:

"Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett offer, som är levande heligt och Gud välbehagligt, eder förnuftiga gudstjänst.

Och skicken eder icke efter denna världen, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, på det att I mån kunna pröva vad som är Guds goda, behagliga och fullkomliga vilja."
Pauli brev till Romarna 12:1,2

http://hem.passagen.se/dagligkraft/