ljuset i ögonen dog
när saltet försvann från vår hud
solstrålarna gick och sov med metall och betong

grönt blev ett minne
och ditt leende fyllde en dåtid

du hatar hopp
(säger du)

för att besvikelsen är större än glädjen

du hatar tid
(säger du)

för att väntan sliter på lyckan

sommaren kommer en dag

oavsett






(((vägarna kan inte bara vara raka, för då skulle ditt perspektiv avlida och ditt fall när mörkret plötsligt hägrar vara djupare än någonsin

olyckan finns bara när motsatsen existerar
annars är det bara ett normaliserat tillstånd

dina blickar fortsätter genom omöjligheterna och fånga den enda energi som får dig att förstå
sommaren kommer en dag

oavsett)))