Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

promenad


jag lyssnar försiktigt
efter något nytt

jag anar hur staden
spänner ut sin orangebleka hud
över sinnestillstånden
jag känner hur gatorna slingrar sig
hur de klyver trångboddheten
och låter det silade skenet nå asfalten
intill kantstenarna

där tankarna trevande vandrar
och försöker lägga sig till ro























Fri vers av alfa VIP
Läst 329 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2010-11-23 07:51



Bookmark and Share

  Anna Frölander
En text som söker sig fram, ett tempo som är följsamt och varligt. Betraktelser av det lilla som ger en bild av det större. Hur det ser ut, innanför på något sätt. Jag tycker att du är fantastiskt duktig på att hitta flödet i poesin, det är som att bäras med av en våg. Det gör ibland, som här, att jag måste läsa om texten för att se nyanserna, om jag nu inte bara nöjer mig med den upplevelse som den första läsningen gav. Jag får ju alltid ut något av att läsa dig. Hur som helst, det jag ville komma till var att jag, trots det fina flödet, i en andra genomläsning fastnar på följande rad: ”och låter det silade skenet nå asfalten”. Jag bryts ut ur känslan och känner mig inte helt nöjd med den radens bild. Vet inte vad det är men det kan ha något med det ”silade skenet” att göra, att jag måste stanna upp och backa tillbaka för att se var det skenet kom ifrån. Och när jag backar så ser jag ju. Nu petar jag verkligen och läser jag texten imorgon så får jag kanske inte alls samma fundering. Men jag vill ändå ge dig mina löst sammanfogade tankar, min läsprocess kring texten, kanske kan det vara till hjälp på något sätt.
2010-11-23

  Tillbringaren VIP
Vilka formuleringar! Du skapar ett bildspel. Fint som snus!
2010-11-23
  > Nästa text
< Föregående

alfa
alfa VIP

Mina favoriter
brus
Lupus
är det hos norén