Griper som en mjuk klo efter dig, vrålet stiger upp i näsan. Med en kapillärs ryckning på ditt vänstra ögonlock skiftar leken; det inkapslade nynnandet sätter sig som ett haitiskt hus i jordbävning. En synkop - som vind över ansiktet - och du har mig. Jag tvärnitar just efter jag fallit över kanten, sprattlar till i mjuk rymd. Innan jag tar dig.