Jag faller omkull av min egen framgång
Tumlar runt i min hjärna och vet
Att ingen kommer att förneka att det jag
säger smakar i deras öron alldeles för bra

Men samtidigt vet jag att vägen ner till
det lägsta bottenskiktet är lång
Så om jag vacklar och tappar balansen
kommer det att bli smärtsamt och hårt

För linan jag går på är tunn och
byggd av mitt ego och självkänsla
så den klar inte av hård blåst
Det måste vara vindstilla
jag hoppas att ni det förstår

Men så länge det är vindstilla så kommer jag
att känna mig som Eric Cantona
Hård och hänsynslös men ödmjuk
på en regnig engelsk fotbollsplan