Avståndsmusiken
genom trä, väggar och sten
som ett dovt fjärran
den klingar

Förvriden i formen
för långsam, för snabb
som ett klockspel
förpinat av vinden

Mardrömstonader
med röster från barndom
och ekon av tankar
som aldrig blev formade, klara

Genom vindsfönstret sommar
genom köksfönstret höst
och isvinterns ilar
går knarrande steg genom huset

Tavelramarna tomma
sånär som på stirrande ögon
porträtt av ett möte
sekelflytt

Och tegelpannornas plötsliga
genomskinlighet
sträcker regnets hand
ner till fuktat förvånade salar