Nattporten
Daglåset
Sömngångarstadens
Försoningslarm

Du låg regntung
på kanten
till åskmelodien

När vindar skar spår
genom celloallén

Fast strängarnas krusning
låg tunga och klara
vände jag tonernas blick
mot det fotsteg
du tog

Och det vändes ifrån mig
i ljudhastighet
En naturlag så klar
som en sval ekvation

En motsats till gravitationen