När jag tänker efter
tappar jag allt flashar
för mycket det enda du visar
hud jag inte bett att få se
och nu vet du att jag måste
titta och sen hålla i mig
ändå kan jag inte
falla
förlåt för det fast jag vet
jag ber om ursäkt för ofta
helvete jag minns inte
vad vi skrattade åt
jag som alltid håller fast vid saker
så länge
nu pratar jag högt
för mig själv igen och
jag är där när
jag inte kan skilja
fantasi och verklighet