Bestämmer vad som är fantastiskt vackert
vänder huvudet efter ambulanspojkens rygg
klarar mig fram till eftermiddagen
förstår ingenting när morgonen är för tidig
och allt jag ser är dig den natten
hur du var klädd hur du inte var det
hur världen var liten hur vi var större
orden som inte behövdes värmen vi delade
kravlösheten den stora självklarheten
det plötsliga allvaret, riktigheten
att säga allt bara berätta
alla tusen känslor som bankar sig ut ur bröstet
utan reflektion ja jag minns allt till dit
resten har jag kastat bort, förträngt
försöker med djupa andetag
ta mig framåt göra verklighet av råden
bestämmer öl fredagkväll spontanitet
för ett inre i funktion för att visa utåt
jag kan själv det går bra javisst

sedan fick min lägenhet
så vita väggar.