jag förtjänar lycka, så jag förträngde alltihop
men när jag påminns om överdosen i augusti,
exploderar mitt inre i ett enda blodigt inbördeskrig,
jag förstörde min kropp för ett evigt lugn som aldrig kom.

men jag förtjänar kärlek, så jag valde att gå vidare.
han älskar mig mycket, har alltid varit den som älskat mest.
det kanske inte var meningen att jag skulle vara med dig,
fast hade du aldrig lämnat mig, hade jag aldrig mött hans blick.

jag förtjänar framgång, så jag justerade mina drömmar.
hittade nya lösningar, och jag tror det känns rätt,
har funnit nya mål att jobba mot, där du inte längre ingår.
det finns ett liv även efter detta.

och jag förtjänar trygghet, så jag slutade oroa mig över er,
hur ni talade osanning bakom min rygg, förvrängde mig.
finner lugn i dem som jag fortfarande älskar, inte er.
ni rev upp min sjukdom igen, ambulansuttryckning mitt i natten.

för jag vet, jag förtjänar allt, så jag lät er gå