måndag, 12.46
andnöd
"julia, pappa är jättesjuk"
cancer, utspridd cancer, grad IV
tarmen, levern, prostatan

sorgen faller som en dom
dödsdom

pappa, du får inte knacka på pärleporten utan mig
håll min hand var du än går
vad som än i himmelen styr, kan du sluta straffa oss nu?
för gud som haver barnen kär, se till mig som liten är

fredag, 10.27
pappa ligger ensam i ett vitt sjukhusrum
en miljon, en miljon jävla slangar för att överleva
pappa vakna då, se mig i ögonen som jag ärvt av dig

jag står ensam utanför sahlgrenska i duggregnet
klockan är 11.55 och jag måste vidare till jobbet
hur kan livet gå vidare när allting är så här
hur fan kan ni med att fortsätta leva när pappa dör?

jag trodde att sorgen skulle lätta med tiden
men den växer sig bara större
dagarna blir bara svårare och svårare
det går aldrig över och det blir aldrig bättre

vart jag mig i världen vänder
står min lycka i sjukdomens händer
lyckan kommer, lyckan går
men inga operationer tycks läka cancerns sår

men pappa, min alldeles egna pappa
jag lovar att jag ska hålla dig hårt om du släpper taget
du får inte lämna mig nu