Brända brev
Jag brände dina brev
när tystnaden tog vid
askan flög för vinden
som blad utan strid
Kärleksorden svävade
som dunkla siluetter
orden blev en mening
kring svarta etiketter
Tårarna som gräts
låg kvar som iskristaller
synliga i skymningen
likt stjärnor då de faller
Jag brände dina brev
ark på öppna lågor
i kyssarna du lämnade
tolkas livets frågor
På soffan vid bron
där sitter själen kvar
ensam i skymningen
i väntan på ditt svar
När regndroppar faller
så rinner skuggan bort
stunden du var synlig
blev alldeles för kort
I sångerna på radion
där framförs ditt namn
till minne av dagarna
då trösten var din famn
Jag brände dina brev
till aska och sot
de spreds för vinden
stoft vid min fot
(Copyright © ULJO)