Jag var 71 och allt gick ännu fint om inte direkt utmärkt!
Men när våren står för dörren, svävar förrädiskt gatudamm överallt och
intränger djupt i luftrör och lungor. Ögonen svider, nästäppan plågar, luftstrupen sveder. Astmatikern, lungsjuk är plötsligt fysiskt handikappad, förlamad. Snart orkar han endast krypa framåt på alla fyra, ett par steg, paus, några steg och paus.

Sjukhusets poliklinik. Transporten till avdelningen i det samma.

Jag har sällan lagt in på sjukhusavdelning. Så är allt nytt och litet spännande. I början av natten ligger jag i sjukhusets natt. Tre lungsjuka olycksbröder lider i sällskap med mig. Jag har svårt att sova. Min säng är för hård och obekväm inte alls bekväm som hemma. Jag är vaken. Jag lyssnar på sjukhusljud. Jag iaktar nattens händelser. Sjuksystern besöker oss då och då. Hon sköter droppar och ger mediciner.

Fyra vuxna män, de flesta torde vara meriterade "röksugare", rökare. Hostar, rosslar, tjuter, snarkar, underifrån något täcke hörs sordinerade ljud. Då kom jag i håg redan för länge sedan erfarna bataljonens nätter i kasern!

Morgonen ljusnar. Sjukhuset vaknar tidigt. Gryningen är välkommen varje dag. Jag känner att jag lever. En handfull tabletter, kapslar och andra drog, vätskor i droppar, injektioner och inhalationer har varit effektiva. Jag börjar småningom dag efter dag känna mig som en sundare människa.

"Toaletten måste jag då och då besöka. Jag undrade över instruktionen på väggen. Dra förhuden tillbaka och tvätta ollonet före prestationen. Stå nära porslinet, den är kortare än du tror. Vänta tills din prestation är slut innan du stiger upp! Senare förstod jag att det gäller att ta urinprov rent och jag lugnade mig!"

Men förrän jag är på hemväg ligger jag här några vårmorgnar. Systern från laboratorium väcker oss med en godmorgon hälsande. Hon vill ta blodprov, mäter blodsockret, innan de dukar oss morgonkaffe. Ännu före kaffet tas bloddryck, temperatur och några andra viktiga värden.

Under sjukhusvisiten lär vi goda vanor, regelbundenhet och vänskap. Alla dessa är goda livsvärden. När man möter vänskap, tillströmmar det frid i sinnet och tacksamhet i minnet! Här lär vi måttan, att äta lugnt inte glupskt, en mindre matportion smakar lika gott som en för stor, allt finns nog till buds.

Alla dessa erfarenheter är en viktig del i tillfrisknande.