Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fången

Ingenstans att gå, himlen färgar alla skuggor grå.

Och långt där ute från en enslig gård, lyser kylan piskande svår.

Väcker skräck i frusen själ, som lånat en röst till frihet.

Ingenstans att gå, bara rädsla ur minnen från den natten.

Ingenstans att gå, allt känns som igår.




Fri vers av Mona Drugge
Läst 236 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-03-06 15:33



Bookmark and Share


  Ann-sofie.
fick en känsla av något hämskt hänt som du fastnat i och du kan inte komma ur det, jag vet att det låter dumt men du kan gå vidare men för det behöver du hjälp, du är starkare än du tror, du lever fortfarande..
2011-03-06
  > Nästa text
< Föregående

Mona Drugge
Mona Drugge