Av jord

Att vrångt och
trångt, hålla fast
sin kropp mot moderlivet

Omsorgsfullt malas
mellan tumlande stenar-
till svidande
florstunt stoft

Medan jorden vänder sin vind
välvande om sin egen
alltid värkande axel
barkens sår och
vältans rötter -

Så seglar en ljummen
sommarmorgon förbi
kysser dungen 
som hastigast i flykten -

Andas sly, ljunghedar och
mossa

Fri vers av Carola Zettergren
Läst 862 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2011-03-08 19:25

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre Här tänker jag, den här diktsamlingen vill jag köpa! 2011-10-12

Nina Nightwish Mycket vackert, känner som en tidig morgondoft från en öppen hed, ljuvligt 2011-03-11

ULJO Applåder i massor för denna fina. 2011-03-10

Berit Robin Lagerholm En underbar dikt som man förstummas av. En dikt som glider mustigt fram med jordnärhet och ordassociationer i bild för öga. Mycket fin poesi 2011-03-09

Linda CH Hur bra som helst! 2011-03-09

Anders Perols Mycket poetiskt och jäkligt bra skrivet detta. 2011-03-09

Catharina Edin från jord, till jord , dina ord står upp och andas - 2011-03-09

papillon Metaforen med den malande kvarnen är nog lika gammal som den första kvarnstenen - men här är den använd med beundransvärd skärpa och precision och sättet som bilden vidgas i tredje strofen - det är min sju gediget poetiskt handlag!! Och omkastningen i de två slutstroferna är lika väl genomförd. Applåder och bokmärke!! 2011-03-09

Yrre Så livsvist och ljuvligt vemodigt vackert! 2011-03-09

Lena Krantz Ja nog slipas vi av jord och stenar en högst tolkningsbar dikt, vilket gillas mycket! 2011-03-08

ej medlem längre poesi! det måste vara med poesi i din bok också. för att få den rätta tyngden. 2011-03-08

Nina V A ja, jag tycker om din språkutveckling och hur du vårdar med eftertanke och markerar tyngd i ditt skrivande 2011-03-08

Ingela Svenson oerhört vackert! 2011-03-08

Maria Natasja Men gud...vad fint Carola. Jättebra! 2011-03-08