Det var så kallt inom mig
Trodde det var helt okej
Att jag kunde lägga två filtar över mig
Och sen hålla mig varm
Men jag frös så in i helvetes ändå
Ville ju bara sluta att frysa
Kanske borde jag åka till IKEA
Och köpa mig ett extra duntäcke
Men.....

Stod handfallen när jag fortfarande frös
Förtvivlat sökte jag värmen på annat håll
Men fortsatte att frys
Lämnade människor i spillror efter mig
Och frös än mer
Hamnade i en isvak
Kunde inte komma upp

I den stunden gav jag upp mitt hopp
Lät det iskalla vattnet dra ner mig
Jag behövde inte ens andas
Jag kunde inte andas
Visste att befrielsen från misären
Var påväg
Slutade att kämpa för mitt liv
Jag njöt
Snart kommer min smärta att försvinna

Men någonstans
Var det någon som sträckte fram en hand
Den var varm, känslig och jag kände
Mjuka fingrar omsluta mina förfrusna händer

När jag tog den där handen, förvann tanken
Om att rymma från det smutsiga lidandet
Som kallas livet.
Istället sköljdes jag över av känslor
Som mig veterligen
Dött för länge sen

Jag förstod knappt vad som hände
Men du räddade mitt liv
Jag fryser inte längre
Vill inte längre till
Det mörka stället
Där jag så många gånger velat gå

Du, är det vackraste jag sett
Och din själ är så fin
Att de där jävla änglarna
Kan ta sina vingar och trumpeter
Och försvinna helt enkelt