Jag avundas

mannen bakom mig.










Den vemodiga,







och kanske känner han sig ensam?








Bland träden,
bakom skuggan.




Men jag avundas



Lugnet



Som han ger mig.



Fasaden kan jag spräcka, vissa dagar.

Tidiga mornar på den ljust dekorerade altanen.


Den fasta starka mannen,
Bakom mig.


Han som dansar jazz i köket inpå småtimmarna.

Dricker rödvin och skriver poesi.

Jag avundas honom.
Ser upp till.








Visp-gräddens kung och skogens kejsare.

Ståtlig som få.


















Och jag är stolt


över

att få vara en del

av honom.





Han är en stark man som skapat en självständig ung kvinna.





*



Jag vill hylla

med

tusen tavlor.


Jag vill dansa

med honom

inpå

småtimmarna.






Och omsvepas av denna ensamma lycka
i sommarvärmen.


Jag vill göra denna man stolt!