Du stängde mig, hjärtat.
Ingen når mig längre, alla vägar in är frusna.

Mestadels är du bortglömd.
Mestadels tänker jag på någon annan.
Mestadels tänker jag att du var feg,
lite sådär som en råtta,

och att en död man är en bra man.

Men i vissa stunder, då.
Då knackar ditt minne på min axel.
Då knackar du så lätt,
men hela min varelse skälver till.

Jag ruskar på mig.
Provar ett leende.

För ingenting kan såra mig längre.
Du stängde mig, hjärtat.