Jag står med tystnaden och skriker i dess öron

Jag öppnar dörren och springer till jordens ände

Kommer tillbaka igen och igen

Men ändå närmare sig kaoset mig

Skuggan växer allt mer

Hoppet finns bakom nästa berg

Steget dit är inte långt nu

Du sprang gatan fram, planlöst

Visade din svaghet

Vi bar dig hem

Sedan

Gav du mig frid

I en tid av oro

När kaoset var nära att äta upp mig

När himlen föll en sen höstnatt

Andas över mig igen

Så slipper jag ta felsteget

Det som leder bort

Var fanns du

När jag som mest behövde dig

Var du nära då

Eller var du så långt borta

Att du inte hörde mig ropa

Tystnaden skriker i mina öron, i kväll

Musiken tar mig bort, ikväll

Dina händer för mig bort, ikväll

Vad jag väljer

Får jag

Om jag väljer kaos

Följer du med mig då…