min själ har fastnat
i en mörk natt
frestelserna
gör sig påminda
du är min
tunga last
håller mig fast

jag tar och tar
lurar mig själv
gång på gång
jag kommer på fall
asfalten är kall
kylan hånler
natten är lång

i själens prång
har jag försvunnit
det jag ser
är ett slut
ingen nåd
har jag funnit

bakom fasaderna
är det tomt
när hittar
jag ut
frågorna förvirrar
svaren förundrar

smaken av det söta
blir snabbt beska tårar
staden dränks
alla tankar blir blöta
gränserna suddas ut
jorden faller bakom sin rund
när jag somnar in
är jag fri för en stund