Jag ryser när din hand rör mig
inte av välbehag, inte heller rädsla..
När vinden ylar utanför mitt fönster
hoppas jag att du stannar där ute, där du hör hemma
i ditt vita vinterland

Där du skapar istappar och vit virvlande snö
Det knakar under mig när jag träder in i din värld
som om jag knäcker dina vita ben
Även om du är vacker som en dag
är jag inte gjord för att tåla kyla

Helvetet har frusit till is
det är nu kallt där du bor