Första riktiga vårdagen
i den första värmande solen,
går jag nöjd med dagen
genom kvällningen

Vardagens trivialiteter
tar tankarna i besittning,
genom minnets repriserande
av dagen som har flytt

Där ståtar blommorna jag jordat
med min far i gassande sol,
vid sidan utav kattan
i gräset lekande lätt

Då inser jag med häpnad
att ingenstans finns DU,
ibland dessa memoariska tankar
denna våriga kväll

I eftersmaken från desserten
synes mig allt så tydligt,
denna min första vårdag
då Du bleknat i takt med ljuset