"Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämngirige." Psaltaren 8:3

Min bästa medicin mot farsoten av missmod, depression och fruktan är barnen.

Den som tar emot ett sådant barn i Jesu Namn tar emot dess Skapare lärde oss Jesus själv.

...och den som förför en av dessa små vore bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup sa också Jesus.

Hur fel prioriterar vi inte då vi hönsar med barnen och ej tar oss tid med dem?

"Man måste göra en insats...säger sammanträdesmannen" skriver Olof Hartman (en av mina favoritförfattare) men vem avgör vad som är viktigast vidareutvecklar han. "...kanske att leka med ett litet barn?"

Man bar fram barn till Jesus och lärjungarna försökte att visa bort dem varvid Jesus yttrade:"Låten barnen komma till mig och förmenen dem det icke ty himmelriket hör dem till"

"Den som inte tar emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig dit in." Markus 10:15