Jag hade mera nöd för Dig Elina då det inte förekommer inskolning för dagis i Japan. Dagarna långa och Du kunde inte så mycket japanska som Din storebror.

Du Elina står mitt hjärta speciellt nära som är så lik mig då jag var barn i både utseende och sätt. Envis till max men på ett positivt vis.

...men allt har gått bra efter en månad - enligt mamma - och min oro var obefogad som så ofta.

Dock tröstade det mig att höra Er säga i telefonen att Ni längtar tillbaka till Sverige.

Så självisk tillåter jag mig att vara att jag hoppas att denna längtan ska bestå.

Era fiskar har det bra hos mig men fisken Lars saknar samtalen med Dig Yuuki säger han:-)...och han undrar var Du tagit vägen?

Kusin Isaac pratar om Er varje gång han kommer över på sin cykel och drömmer och pratar om Er närvaro här snart igen.

Ni ska bara veta hur välkomna Ni är tillbaka och hur dockor, service med bestick, barnspisel med smågrytor och kastruller, lera, färger, DVD, video och legolåda väntar på Er hemma hos mig.