Du gräver dig in i min livmoder


Trycker på alla knappar

vänder på alla väggar

Framkallar vågor

Vi bor på olika nivåer
inget du ser

Men rör
mina sprängfyllda celler
genom din kotlösa ryggrad

Slickar in dig
i min bröstkorg
där ärr lagt sig på varandra
skapande ett starkare slagfält

Du pressar din kropp
mot mitt pulserande huvud

Ljusen sjunger ut sina lågor

Stjärnorna sjunger ut sina ungar

Nattens vågor har öppnats
Klockan räknar ned till ditt slut

Då jag vandrar
och väggarna från dina rester närmar sig

Du kör tillbaka till din grotta
gömmer dig från din mening

Vridna sinnen döljer sitt pris
på den kalla gatan

Då jag vandrar in i mig själv
hjärtat
i fickan

Jag lyfte från min bröstkorg
Rädd för att krossas
av din oaptitliga identifiering

Men när dagen växer ikapp nattens spikta ögon

Inser jag
att det redan hunnit dö

Av den äckliga synen.