vattnet i den porlande vinter bäcken ser så orörd & oskuldsfull ut
Snön verkar skydda stenarnas beklädda
kanthet och ger ett skimmrande rent utseende
I mörkret ses vattnet nästan inbjudande ut
,en känsla av en slags värme,kylan i luften tränger sig på och min andedräkt smittas direkt av den frostande kallheten
,Dock står träden grant och vilar en sista gång innan vårens första solglimmtar kikar fram,
vinterns arbete är snart förbi sitt pass tar långsamt farväl av sin tid
och vi märker dess frånvaro och vänligt lämnar den över till nästa årstid.
den har många istäcken att smälta många snödroppar att froda och tusentals djur att väcka
,vattnet forsar av stillhet
och en passionerad
längtan till dagsljus träder fram,
sov du fagra bäck tills dina bubblande små glittrande droppar av diamanter väcker dig till liv låt snön omfamna dig
tills hettan dyker upp för att dig återuppliva
mitt minne av dig finns alltid kvar och om inte så kommer du tillbax till
mig snart....snart igen