Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

M0ll (0)

ljudet av cykeltramp
vasst
delade de kvarvarande helheter

studsade mellan kala väggar
borrade milslånga kristaller
av inhängnat ljus

satans minnen

förbannade framtid

fromhet är vemod i felaktigt ljus
i centrum
finns de som upphört att springa

små skrik i kastrat
av halsar
visade sig

vara jag

längden är geografi
rivna blad flyger för vinden
suger sig fast mot somnande muskler

knivskarpt
med förlorat egg

ta mig för den jag är
lotsa min grönska

visa att naturen fortsätter frodas
trots längtan

att inte finnas




Fri vers (Modernistisk dikt) av Max Poisé
Läst 708 gånger och applåderad av 32 personer
Publicerad 2011-06-20 22:33



Bookmark and Share


  Elaine.S VIP
Det finns så mycket tyngd i dina ord. De är nakna och ändå avslöjar de inte allt. Jag blev dock inte riktigt berörd förrän jag kom till...

"små skrik i kastrat
av halsar
visade sig

vara jag"

...oerhört smärtsamma rader för själva insikten om jaget. Sen när slutraderna kommer så blir jag riktigt gripen av hur viktigt det är att man ibland blir sedd i precis rätt stund, det kan vara hela skillnaden mellan liv och död. Hur viktigt det är att någon hör det som inte kanske sägs. Att någon kan visa liv...

Sen gick jag tillbaka och läste dikten igen och igen och hittar den oändliga ensamheten och mardrömmen att befinna sig mellan just...


"satans minnen


förbannade framtid"

Tycker om hur du har formulerat en känsla, ett mående, som verkligen går i moll. Nu har jag snart kopierat och klistrat in hela din dikt men jag måste också framhålla raderna...

"ta mig för den jag är
lotsa min grönska"
2011-06-23

  Meredith Ferlicia
som sagt var, du överaskar ständigt. är imponerad av det register du behärskar. har läst, rim och sonetter, prosa och nu även modernistisk variant som är helt lysande.
2011-06-22

  Mats Henricson
Elegant vemod som fångar mig !
2011-06-22

  queenia
Koncis smärta, målad i blod, så starkt, så vackert!
2011-06-21

  Järnkatten
Whoh, nog är det är det moll alltid, vemodet står på lur i denna, begåvat...känslan går in! Jag bokmärker...
2011-06-21

  L I V
Upplever en ny sida med jäkligt mycket substans och kärna. Imponerande
2011-06-21

    ej medlem längre
en blandning, tilltalande, av minnen i bild och ljud - snyggt
2011-06-21

    Roland Fröjd
Mogen dikt! Du har tagit steget och visar att du även behärskar detta. Blir imponerad av din bredd!
2011-06-21

  Ulf Lagerholm
Det finns några bilder i denna där mitt läsaröga, min varseblivning stannar upp och vilar en liten stund. Jag tänker tex på;

"små skrik i kastrat
av halsar
visade sig

vara jag"


och


"ta mig för den jag är
lotsa min grönska"


Originellt och läsvärt.
2011-06-21

  Anders Perols
En nedtecknad tankekedja, i ett enda flöde. Gillar känslan du förmedlar.
2011-06-20

  La Magnólia VIP
En dikt som skapar en stämning som berör .. den når fram och man känner verkligen den där känslan av "moll" . Vemodsklangen ... Tycker om ditt bildspråk .
2011-06-20

    Niklas H
en annourlunda text för att vara från Max P. men jag gillar det mycket; själva essensen kvar, knivskarpt och i tonen som rubriken anger.
många applåder och fler dikter tack i denna stil!
2011-06-20
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé