Jag skriver bara om sorg,
för det är det jag inte kan hantera.
Men i mig finns en lycka,
den som nöjer sig med mindre än mera.

Jag är tacksam för varje leende jag får på vägen,
för varje gott ord jag hör.
Komplimanger behöver du inte dränka mig i,
jag vet vem jag är och vad jag gör.

Den dagen jag lägger min lycka i dina händer,
har jag inget namn kvar att heta.
Lycka ska alltid alltid komma inifrån,
jag behöver inte leta.

Jag söker efter sanningen,
den ultimata som avslöjer allt.
Det är inte min osäkerhet,
det är min girighet att veta allt.

Andligheten hittade jag inte i moské eller kyrka.
Jag hittade den hemma,
jag vet jag sa något annat innan.
Men det kan inte stämma.

Jag andas in och andas ut,
känner en lycka, en tacksamhet,
jag är starkare än förut.