Han föddes under en röd himmel
En liten skygg, en liten förlorad pojke
Modern beklagade sig
Fadern lämnade landet
Hans mor dammar av hans skrivbord
Med krökt rygg dammsuger hon under hans säng
Men hon kan aldrig se demonen där under
Lurande i mörkret
Hon kan försöka hålla sig ifrån tårar
Jag önskar du kunde, jag önskar du kunde
Ingen ser hans ansikte
Ingen hör hans röster i skuggorna
Du kan skymta skymningen
Pojken utanför klättrar upp för rännan
Ser en pojke och en flicka sitta hand i hand framför en tv-skärm
Han önskade han kunde, han ville hålla handen
Jag önskade han fick det, för nu kommer han in i ditt hem
Efter allt gift i sina vener
Och med djävulen vid sin sida
Väntar pojken på dagen då alla ska skåda vem ni fött
Instängd i sin håla natt efter natt
Vände han åt väst
Och han sov med den kärlekslösa
Och så kom hatet mot de lättjefulla, ytliga, lyckliga, värdelösa krypen
Alla ska lära känna den skygga pojken
Ondskan göder hans isolerade hjärna
Ondskan från demoner under hans säng
För hatarna har rest sig upp
Och som pojken hänger de likt fladdermöss
I skuggor
Där göder de monstret
Monstret växer
Djävulen skrattar
Befolkningen vill inte få det bätte
Befolkningen vill föda ilska
Befolkningen vill hata de som bär slöja
Befolkningen vill hata de som i stillhet vill hålla sin fasta
Pojken växer
Djävulen skrattar
Ensamma pojken går i säng med den döda som omsluter sina svarta vingar kring honom
Varje natt leverar myggorna nytt blod
Han hatar pojken och flickan som sitter hand i hand
Och svartskallarna som skrattar, där han inte finner någon ro
Och upp ur natten kommer ödsliga ting
Ner, ner
Det är då döden kallar
Utanför lyser solen
Utanför vandrar konsumenter
Pojken ser allt! Allt genom demonernas ögon
Och överallt bländar ljus, skratt och liv
Han lekte med djävlarna i vår värld
Dem som alla ni förstår
Dem som ni sållar er till
Om än bara i förfäran över att vissa tar sig rätten att tacka nej till grisenskött
Dina barn, dina barn dör
Han skjuter, han skjuter
Varenda kula är doppad i gift
Giftet från demoner i vår riksdag
Giftet från blodet på era röstsedlar
Giftet från debatterna på skolor
Giftet från debatterna på puben
Giftet från avundsamma hjärtan
Som hatar, och hatar och hatar
Barn efter barn massakreras , kulorna är oändliga
Du kallade på elden, när du beblanda dig med de mörka krafter
Som krupit fram från 30-talets bunkrar
Staden ryker
Glasen smäller
Folkmassor rusar
Du kysste kraniet
Raseriet löper amok
__________
O’barn
Förlåt oss, förlåt oss för att alla forsar av svavel
Förlåt oss för att vi rycker, styckar och bedrar
Åh min Herre
Tvetydiga är våra ord
Pelare skjuter i höjden
Åh min Herre
Rädda barnen, rädda dina barn
Åh min herre
Misstag är gjorda
Våra hjärtan är mossiga stenar
Kalla mig en domedagsprofet
Kalla mig en galen jävel
Men jag ser ingenting av dig
Vi är myror, åh vi är myror
Åh Herre, vi har burat in oss bakom rostande staket
Njuter inte av mat som mättar
Nej vi upprörs av bröd som kommer andra till godo
Åh min Herre
Barnen finner inget gräs, barnen ser inga lamm
Bara blinkande larm och övervakande kameror
Åh vi skrämmer dom, vi formar de till vår avbild
Åh Herre, skräckens och gemenhetens avbild
O¨barn
Grått dis har inte alltid täckt himlen
Mina ögon har inte alltid bärt sorg
Kärlek finns i den förfallna trädgården
Och inte alla löv har förmultnat
Skräcken är påhittad
Rädslan är ammunition
Kamerorna är brottslingar
Och låsen är tjuvar
Rikedomen är fattig
Förutom den du aldrig kan äga
Ögon kan fånga stjärnor, himlar och hav
Ögon kan fångas av sterila lysrör
O’barn avundas aldrig din vän
Hans lycka blir din
Hans olycka likaså
Lyssna inte på vad vi säger
Gör inte vad vi gör
Vi kvävs, vi kväver oss själva
Mitt barn, vi har förlorat alla ord
krossat alla kompass