Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Alkoholens kalla berus


Våra blickar möttes.
Jag kände dina läppar mot mina.

Jag njöt.
Blundade.

För ett stund försvan alla problem.
Din hand smekte ömt min kalla kropp.
Jag hörde folk skrika och skratta.
Här fanns det då ingen smärta.

Du tog en klunk öl.
Min ögon var fortfarande slutna.
Våra läppar möttes åter igen.
Jag log.

Men plötsligt öppnade jag ögonen och förstod.
Det här var inte kärlekens varma rus,
utan alkoholens kalla berus.




Fri vers av Caroline.C
Läst 442 gånger
Publicerad 2006-01-04 14:56



Bookmark and Share


    Boris.G.
intressant, intressant. så du menar att åm man är berusat då kan man inte älska?
Skulle inte hålla med.
2006-06-13
  > Nästa text
< Föregående

Caroline.C
Caroline.C