Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Platsen dit ingen kan resa

Jag har varit på platser dit ingen någonsin kan resa.
Sett vackrare saker än det går att köpa för pengar.
Jag har sett det ljusaste ljus, det mörkaste mörker och de klaraste av alla färger.
Jag ångrar inget, jag skulle aldrig byta ut mitt liv mot någon annans.


Sa du med ett leende på läpparna när du låg i det vita rummet som luktade dårskap och förtvivlan stod skrivet över väggarna.


Sockerläpp!
Kommer du ihåg när vi älskade på molnen till musiken vi själva skapade.
När vi dansade i takt till våra hjärtslag och skrek ut vår lycka över stora sommarängar.


Mina röda läppar fick ett svagt leende och minnen dansa i huvudet.


Våra löften, vår framtid
Minns du?
Våra barn, vår stora gård, våra lyckliga liv.


Du blunda och log.
Blek, hålögd och mager.
Plötsligt öppnas dörren med det lilla fönstret.
En ung kille i blåa kläder i vår ålder kom in.
I händerna har han en liten vit plast mugg med vatten och en mindre kopp med piller i olika storlekar och färger.
Du häller dem i munnen och tuggar sönder dom.


Var inte så tjurig, du vet att jag är otålig.
Dessutom, saknar smaken.
Låt mig få en smula kärlek.


Han är så lugn och allt han säger kommer med ett leende.
Förstår inte hur han klarar det.
Bara av att besöka hans trånga rum smittar mig med galenskap.


Sockerläpp!
Var inte orolig, det smittas inte.
Galenskap alltså!
Dina ögon kommer förbli klargröna och fulla av liv.
Och skulle du av misstag hamna här så får du iallafall gratis glitter.
Han skrattar högt!


Han läser mig som en öppen bok, som alltid.
Jag reser mig ifrån stolen och ger honom en kram och en kyss på kinden.
Han är iskall.


Du har alltid varit rädd för att galenskap ska flyga på dig.
Jag kan inte klandra dig, dina ögon är fortfarande öppna.
Jag kommer ut snart då ska våra drömmar gro.
Börjar räkna dagarna till du kommer igen.


Kände hur du visste att vi aldrig mer skulle träffas.
Både du och jag visste att du aldrig skulle komma ut igenom den där dörren igen.
Vi visste att jag inte skulle våga mig tillbaka.
Du visste hur jag går på gränsen till dårskap,
hur rädd jag är..
Hur jag kämpar för att hålla masken.


Jag älskar dig J.........!
Du och jag för evigt och allt där efter!
Min käraste sockerläpp!


Gick ut igenom dörren ut igenom den stora låsta dörren!
Andades in den kalla vinter lukten.
Tårar började rinna ner för mina kinder.
"Jag älskar dig min Trasig trasiga pojke! Min älskade Daniel!"










Fri vers av Kraja
Läst 181 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-08-12 00:45



Bookmark and Share


  Ninananonia VIP
Sorglig berättelse som berör i hjärtat..
2011-08-13

  M_Franke
En av de absolut vackraste kärleksförklaringarna jag någonsin läst.
Slutet gjorde texten fullständig, applåderar så händerna blöder
2011-08-12
  > Nästa text
< Föregående

Kraja
Kraja