huruvida fåglarna kolliderar över våra huvuden
eller gamla människor med käpp och
ovett och bitterhet förklarar
sina meningslösa krig
är inte min sak att förstå

ty nästa lopp över medeldistans eller kapsyl
på en flaska vilken som helst,
eller sak samma vilken kvinnas
uppenbarelse
kan vara det enda som räknas

så förstå att när jag rakar mig nästa gång
eller du hör vattnet strila från
min dusch, och solen – den gudförbannade
gula apelsinen – visar sig
mellan ledsna gråa moln och
tangenterna bygger
motorvägar över vita ark
är plötsliga irrbloss av liv
under långsam död

och tänk dig då dessa
parenteser
och förstå att nu, jag menar
just nu
kan vara den sista
innan loppet är över,
flaskan urdrucken
och kvinnorna liksom jag
förtorkat
i solens
skugga