Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en text jag skrev för ungefär ett år sedan. har inte orkat dela upp i stycken, ha överseende.


en kär lek

jag missar tider
jag glömmer att köpa bröd
glömmer att vika tvätt
glömmer till och med att äta
men det gör ingenting
och min så kallade chef klagar på att jag måste bli noggrannare
om det varit innan dig hade jag blivit besviken ledsen
men nu rycker jag bara på axlarna och säger att jag ska bättra mig
för allt jag kan tänka på är hur du kom in i mitt liv
när vi ska ses nästa gång
när vi ska kyssas
när du ska dra dig närmare mig
pressa din kropp mot min
och säga jag har saknat dig
även fast vi setts hela dagen innan
men du och jag vi saknar hela tiden
vi håller hand
vi kramas länge
och du kysser så intensivt men varsamt
jag tror jag ska ramla in i dig
och varför har jag aldrig känt såhär förut
varför har någon aldrig vällt omkull mig gjort mig knäsvag
som du
när jag åker hem
står du på perrongen kollar på mig länge ger mig en slängkyss
och om det hade varit jag förut hade jag tyckt det varit pinsamt
nu gör jag samma sak tillbaka
du gör mig annorlunda
fast på ett bra sätt
mer lycklig




Fri vers av romeosjulia
Läst 248 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-09-10 10:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

romeosjulia