Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Barnet i mig





Mamma?
Mamma varför gråter du?
Mamma?
Mamma snälla sluta gråta!

Jag gör vadsomhelst för att du ska sluta gråta.
Mamma, snälla.

Barnet i den 18-åriga unga kvinnan gråter.
Även om man vuxit bort från det barnsliga så kommer det lilla barnet ändå fram när en förälder börja gråta.
Absolut om det är ens egen förälder.

Jag vet att det inte är mitt fel. Men mamma, jag tar på mig skulden.
Jag vet att du är arg på någon annan och dina tårar är frustrerade tårar. Men mamma, jag tar på mig skulden.
Jag gråter för att du gråter och jag mår dåligt för att du mår dåligt.
Det kommer jag alltid att göra. För du är min mamma.
Det kommer du alltid att vara.

Dina tårar skär i mitt hjärta för varje tår du fäller.
För nu är jag din lilla flicka på 2 igen.
Jag är inte vuxen. Jag är din lilla flicka.
Det kommer jag alltid att vara.


Mamma?
Gråt inte mer, snälla.
Mamma?
Försök förstå att jag är din lilla flicka igen.
Mamma?
Jag älskar dig






Fri vers av ©Anniz
Läst 300 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-09-13 14:45



Bookmark and Share


  Ankan_Anki
Väldigt berörande!
2014-09-05

  Yrre VIP
Det är inte lätt att se en vuxens känslor men, kanske nödvändigt för att se att även mammor inte alltid ler :D Jättefin text och stor, men något annat kan man ju inte vänta från dig! Kram!!
2011-09-13

  Anna*
Åååå så grymt tragisk och jobbig text.
Stackars älskade små hjärtegryn!
2011-09-13
  > Nästa text
< Föregående

©Anniz
©Anniz