Ekot av mina egna ord studsar på vatten, lyfter mot skyar, målar fonden i svart

Ändå sprider du solsken

Skärpan i min röst skär skivor av framtid, hackar upp små otäcka minuter, maler ner omöjliga sekunder

Ändå uttrycker du hopp

Jag mulnar då du talar, stormar i din vänlighet, regnar över din bördighet

Ändå ler du regnbågar

Så jag låter mig hållas, värmas, älskas

Då gråter du ...