Sorgen och glädjen är systrar

....vinden i ryggen
blicken mot horisonten

ett ögonblick
av livet



När man inser
att ingenting blir

som det en gång var
ska man minnas

att bara den
som haft sorgen som gäst

kan välkomna glädjen

Fri vers av Michaela Dutius
Läst 329 gånger och applåderad av 23 personer
Publicerad 2011-11-05 11:19

Skriv ut
Spara som PDF

Minkki och bara den som haft glädjen som gäst kan sörja att besöket fick ett slut - bra liknelse, systerskapet, eller broderskapet lika väl 2011-11-20

coleve fintfint! 2011-11-10

Linda CH Underbara visdomsord! 2011-11-10

Bodil Sandberg Kloka ord tres bien! 2011-11-10

Maria T När man börjar må bra efter en svår tid kan man känna stor tacksamhet och glädje 2011-11-05

Seglaren Gillar den här texten 2011-11-05

anits Kloka och mycket igenkännde skrivet 2011-11-05

ej medlem längre Trösterikt när man betänker alla de sorger som kommer i ens väg och utgör en oundviklig del av själva livet. Just i stunden så kan de ju tyckas vara hur mörka och meningslösa som helst, men allt eftersom tiden går så faller känslorna på plats och man känner hur man djupnar, vidgas och växer i såväl mognad som i tacksamhet och glädje över alla de småsaker som man tidigare kanske tog som fullkomligt självklara och inte ens reflekterade över. Då har man verkligen vinden i ryggen, blicken fast riktad mot horisonten och böjer sig i vördnad och förundran. Sorgen och smärtan ger en också lite perspektiv. De bildar en relief där glädjen efterhand blir allt lättare att både urskilja och uppskatta, och där man bättre kan sätta in saker i sina rätta och ursprungliga sammanhang. Ibland så förstår man tyvärr ofta inte ens vad man har förrän det en gång har gått förlorat. Då lär man sig förhoppningsvis att se, värdesätta det som trots allt finns kvar, och gradvis urskilja nyanserna. 2011-11-05

lodjuret/seglare Jag kan bara hålla med, den första sorgen är förstås den att tvingas ut i ljuset från ett varmt och ombonat om än en smula mörkt ställe, ut i en otrygg värld full av stirrande ansikten, tacka f(röke)n för att man ger hals så fort man bara kan, om man bara kan. Sådär en arton år senare är man förstås glad över att faktiskt leva och om möjligt ha hälsan. 2011-11-05

thyra Kloka ord som är igenkännande. Fint! 2011-11-05