Uppkrupna i den
snävt välvda bukhålan,
på väg

Cirkulationen, fränt väsande
kringandas en torka helt
utan inlevelse.

Det pekas ut
nödutgångar men

i sinnesfältets botten blir gesterna
sorlande vingslag

vecklar ut till


tranor


Cirkulationen nu illusoriskt sjungande
om frihet eller
väsentligare
om säkerhetsbältets stelnade anslag, det livlösa fingret

lindat runt buken




Vi fumlar med viss åtrå över nya koordinater,
punktspända på valvet;

Skyltarna slocknar,
dikotomier bjuds ut

coffee sir?

tea sir?

marschhöjd, marschfart, frihet,
världen för våra fötter,
vi svarar precis som vi alltid gör och

någon klagar på trycket;



hur det tränger mot
hinnorna.