Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tillit, det ordet

 

Tillit, den skymningens mörkaste ton

dess yttersta ljus, när det sviktar

och återkomsten av klangen ur ron

när morgonens stämjärn ristar.

 

Tillit, det ordet du knöt i din hand

ett skal från en vattensnäcka;

spiralen av anspråkslös kalk och sand

som havsdjupen ej mäktat spräcka.

 

Ty sådant är sättet att bära det hav

en människa har att bevara

enkannerligen den djuphavsgrav

där skammens tårar vill vara:

 

med vidöppen hand, i ett upphittat skal

så tomt att det rymmer allt

som nödvändighetens erbjudna val

förlöser, men tiofalt.




Bunden vers (Annat versmått) av Tomas Söderlund
Läst 314 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2017-05-31 17:46



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
"tillit", it seems like a mirror?!

med därav "återkomsten av klangen" förmodar jag - tillika det tiofalt värdiga slutet;

ett även bildmässigt starkt innehåll, kring snäckan... Läckert!
2017-06-01

  prinscess VIP
Bra text och bra flyt ,gillar
2017-06-01

  lodjuret/seglare VIP
Litet som att sitta i en luftig berså, på besök hos en vän, läsandes högst förstrött och som plötligt vakendrömma.
2017-06-01

  Marita Ohlquist VIP
Fantastisk text som väcker tankar och känslor!
2017-05-31

  Öknens Ros VIP
Ord så spröda och fina, gillar.
2017-05-31
  > Nästa text
< Föregående

Tomas Söderlund
Tomas Söderlund