Oreda i min kista
I mina gapande lådor slickar grova tungor sin galla
i inte mindre än åttor, nollor och ettor!

-och virrvarret på min kala tomt
har jag organiserat etthundratrettio gånger
alltid med söndrigt paraply inför haglet
Blodtörstande småglin, skjutna direkt
ut ur världens gevärsmynning

-alltid täckt med äckel

Förvirringen råder strikt inom politikens demokratikonfuseri

Ack denna villervallas röra
Vår anarki ligger inför upplösning
och min ogenomskådlig komplexitet sitter oförutsägbar
på min ovisshetsgunga, en lekpark där taggtråd dols under sandkornen

Lurifaxen har strött glitter utanpå
tillsammans med sin kompanjon strör de
sömnpulver över hela världen

Hur nådde vi detta urtillstånd
och när blev jag mitt livs mest oordnade materia